tag:blogger.com,1999:blog-8927740399998823760.post8286313064573014870..comments2017-11-01T19:38:57.926+01:00Comments on Do you speak poetry?: Jag skriver: han som är avlägset nära och du, som är nära men avlägsenminahttp://www.blogger.com/profile/16862616391512879795noreply@blogger.comBlogger2125tag:blogger.com,1999:blog-8927740399998823760.post-32797515381143970352013-04-29T13:13:03.689+02:002013-04-29T13:13:03.689+02:00Hmm, det kanske är sant! Haha, man ska akta sig fö...Hmm, det kanske är sant! Haha, man ska akta sig för att vara för stor i orden med andra ord... Men det finns en konflikt där, för det handlar också om att bekräfta vad det är man håller på med, att det ger det man bestämt sig för att göra tyngd. minahttps://www.blogger.com/profile/16862616391512879795noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-8927740399998823760.post-20741409082849735952013-04-29T10:18:39.724+02:002013-04-29T10:18:39.724+02:00Jag läste någonstans att man skriver mindre flitig...Jag läste någonstans att man skriver mindre flitigt om man säger till någon att man gör det eftersom hjärnan redan då får en känsla av att den åstadkommit något och därför aktiverar belöningscentrat. Därför ska man förlora motivationen. Men jag vet inte, jag tror att vill man verkligen skriva en bok så har man något som är större än motivation, något mycket djupare och kraftfullare. En drivkraft som bara finns där och som inte är i behov av belöningar.synonymedefou.sehttps://www.blogger.com/profile/08451993528830090892noreply@blogger.com