Poesi, design, sömnad, sporadiska fotograferingar, älskare, vänner, matlagning, syskonkärlek, familjevärme.
Vad mer? Hur sammanfattar man en människa? Hur sammanfattar man sig själv?
Jag lyssnar på Marissa Nadler och chattar med en poet. Jag har sett på Skins, och Castle, samtidigt eller varvande eftersom mitt internet är kasst och jag streamar.
Jag har besökt den nya gångtunneln vid Järnvägstorget och känt norrlandshjärtat bulta för Sara Lidman, samtidigt som jag funderar var den grafiska designen tog vägen. Jag plockade hem mitt paket från Stof og stil, Liljagrejer och debatterade med mig själv hela vägen hem om huruvida jag skulle gå till ateljén och jobba eller inte.
Jag är arbetsnarkoman, lite motvilligt. Jag får inte riktigt snurr på det.
Snart kommer min storasyster, vi ska till pappa på broderns födelsedagsmiddag. Vi har köpt en skjorta, en jeansskjorta, som vi fick modellat av butiksbiträdet, smart kille det där, försäljningsmässigt.
Jag ska ha bilder, jo. Jag ska inte skriva varje dag. Det blir inga dagens outfit fotograferade av min pojkvänsslav (jag gick förbi ett sådant par idag). Men jag vill tillbaka, till det här skrivandet, till det här delandet av min vardag och mitt liv som jag inte vet om någon annan läser, men som jag kanske har glädje av på min dödsbädd, om inte annat.
Jag håller en kurs i dagboksskrivande, har jag sagt det?
Jag har en förkärlek för street words. Och snygg graffitti. Man ser det inte på mig, men det gör jag.
Jag älskar mat. Och hud. Förälskelser, romanser. Jag tror det är mormorsådran i mig, mormor - jag tänkte att jag tar och lever ut Harlequinromanerna och skriver om dem, så kan jag läsa min dagbok på ålderns höst istället för att samla på pocket. Ett litet steg framåt. Eller så skaffar jag mig en sån älskare jag med, som älskar att vinna saker på dansbandsbanorna, och fyller ett rum med gosedjur som mina barnbarn kan leka i.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.