13 maj 2013

Jag tvättar ansiktet i honung och blir bara sötare för varje dag som går.



Jag tvättar ansiktet i honung och blir bara sötare för varje dag som går

När det lossnar något i en. När en hangup äntligen hakar loss från loopen, hakar loss, flyger iväg.
Nu ska jag bara träffa den där andra personen som också tycker att jag är en sjukt fin människa och vill vakna upp bredvid mig lite då och då. Den där personen som jag faktiskt tycker är en sjukt bra människa, en sån där som fyller mig, på mer sätt än ett. Jag har nog aldrig riktigt. Nej, aldrig riktigt mer än ett sätt, det enda eller det andra, aldrig båda, eller fler.

Och så planerar jag. Jag planerar att jag ska planera och så vrider jag och vänder. Räknar och räknar. Ska jag göra si, ska jag göra så? Om jag gör si får jag så mycket pengar, om jag gör så, får jag si mycket pengar. Och pengar kontra tid att skapa fritt, allting i relation. Vad ger energi, vad tar energi? Välja in, välja bort. Döda älsklingar och kapa band som inte helt självklart är lätta att kapa.

Men hon sa en grej, bästvännen min. Att det var en ny energi runt mig. Och det sa sierskan med, hon kände av energin runt mig. Jag är fylld just nu. Och mig själv alldeles tillräcklig, åtminstone för ett tag. Och det är gott, det är gott nog och mer däritll. Och det är vår nu, äntligen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar