Oktober klär av sig sina färger, november gör sig redo att möta snön
Gör jag mig redo? Novembermörker. Jag försöker hitta balansen mellan mina roller, hur jag ska klara att växla mellan dem. De blir tydligare och tydligare, och alltmera aktiva. Skrivpedagogen, poeten, designern. Andra börjar pocka på också, kräver sin del, ateljéföreningsordföranden tex, och hon som älskar att laga mat och hon som älskar att fotografera.
Frågan är: hur ska jag få tid till allt? Och till att göra det bra, med den respekt det krävs? Jag vet inte ännu.
November.
En månad fylld av resor, korta och långa. Vindeln, Göteborg, Nordmaling, Åsele. Och kanske ett besök, från Stockholm. Askungen. Vi får väl se. Jag har polerat balgolvet nu, kommer du?
Och nya vänskaper. Det nästan finaste av allt. Att inse att Umeå inte är uttömt, att det finns människor kvar här, fler att lära känna. Sakta men säkert. Jag behöver inte fly riktigt än.
November.
Jag vill skriva mer. Fota mer. Älska mer. När ljuset försvinner och färgerna klär av sig, kanske jag åtminstone kan få det?
Ahhh, Mina, I too have that question of finding time for everything. I want to write write write and instead I must cook and clean and take care of my family. Ahhhh, this morning the weather caught my attention -- suddenly a flurry of snow falling (our first snow this year) so I grabbed the camera for a few photos. Lots of blurry flakes in the resulting photos, nearly blocking out the two swans still remaining on the lake (likely until it completely freezes over). The light dwindles lately of course, as the earth turns away from the sun more, but the moon remains as a constant guide. I appreciate the moon and all of nature which guides me. Blessings to you, Mina! Your writing is inspiring. Your photo is beautiful. With poetic care, Nessa
SvaraRaderaTime is always an issue. It's there though, it just matters what we do with it. How good we are at changing between roles and finding focus, and what we do to get better at it. I tend to forget that I need rest too, and sometimes I don't even understand what rest really is.
SvaraRaderaIt sounds like it must have been beautiful photos! I wish sometimes, that I lived outside of the city, to be closer to nature. As it is now, I do what I can with the nature this city's got. We've had a little snow but it soon melted, and now there's just a little frost in the mornings. I miss the light already, and will try to take walks in the middle of the day so as to get a little sunshine at least each day.
Thank you kindly for your words!
Mina