29 april 2014

Jag har fått ABF Västerbottens kulturstipendium 2013



Hur förklarar man det? Alltså, hur tar man emot det? Att få ett kulturstipendium, ett sånt där man inte sökt alltså, utan i lönndom blivit nominerad till.

Jag fick ett ABF Västerbottens kulturstipendium. En utmärkelse för mitt arbete med skrivarkurserna, för att jag är en omtyckt ledare (och det kliar i fingrarna att skriva "tydligen är" eftersom man ju inte får hävda sig, inte ta plats).
Jag pendlar mellan att låta mitt ego svälla och att försöka tysta ned det. Inte är det här så mycket att ojas över, liksom. Men det ÄR det ju. Det är ju fan skitstort! För mig. Att få en sådan klar och tydlig bekräftelse på att det jag gör är bra. Att jag är på rätt väg, att jo - det är det här du ska hålla på med.

Och jag känner att jag vill tacka alla - ABF och särskilt Veronica Hultman som var den som en gång ringde mig och frågade om jag ville hålla i "Skriva för livet", en självbiografisk skrivarkurs för seniorer.

- Men jag har ju ingen erfarenhet", invände jag. Hur ska jag kunna vägleda seniorer i att skriva om sitt liv?
- Jomen det där klarar du. Och så finns det en bok, sa Veronica.

Och någonstans tänkte jag, att det här är en sån där synkronitet. För jag höll på mycket med Julia Cameron då, och funderade över min framtid och vad som skulle ske, vilken väg jag skulle gå. Och så ringer Veronica, och erbjöd en väg att prova. Och det var läskigt, men det blev så väldigt bra. Jag trivdes med mina seniorer. Jag lärde mig på vägen. En del av dem har hängt kvar sedan den där första gången, så någonting har jag ju gjort rätt.

Och det peppade till att skapa ännu fler kurser. Och jag har fler kurser på lager än jag i dagsläget riktigt kan hålla igång. De får komma pö om pö, helt enkelt. För nu vidareutbildar jag mig ju på området också, får mera kött på benen. Tills jag till slut har så köttiga ben att jag kan leva på det här med skrivpedagogiken. Eller åtminstone till största delen, för det är mitt mål.

Till hösten kommer en del nya koncept. Jag öppnar upp Det skrivande rummet, en plats att komma till och inspireras, och skriva tillsammans med andra, utanför kursens ramar. Och jag har planer på en korrespondanskurs. Alltså en riktig, med riktiga brev. Och så håller jag en kurs i poesi, mitt hjärteämne. Mer om allt detta kommer att komma, det håller fortfarande på att formuleras, men det är nära nu.

Till sommaren har jag skrivarkurserna i skärgården, de kommer att bli ljuvliga.

Och så vill jag tacka alla fantastiska människor som har gått mina kurser. Så många som öppnat upp sina liv för mig, så många som jag sett växa från den första trevande skrivövningen, till en sprudlande text vid kursens slut. Så många som bidragit med sina idéer och tankar och frågor kring skrivandet, som gett energi tillbaka - för det är ju det. Att det här yrket ger energi tillbaka också. Alla möten med människor i en skrivande situation, som också fyller mig med inspiration. Ni är många nu, som deltagit i mina kurser, lyssnat på mina föreläsningar. Bara i år är ni omkring 70 stycken som går mina kurser och skrivhandledning. Sjuttio stycken hjärtan som jag har fått komma lite närmre.
Jag måste bara säga att jag har hittat ett fantastiskt yrke.

Sedan att ett kulturstipendium också innebär en liten slant, är ju aldrig fel. Jag vet inte vad jag ska göra av den än. Men det ska gå till någonting som främjar mitt egna skrivande, eftersom det är genom det jag också blir en bättre skrivpedagog. Kanske att det räcker till en liten resa någonstans, där jag kan sitta och skriva och inspireras och fylla på depåerna. För sånt behövs göras. Man har ingenting att skriva om man inte fyller på sig själv då och då, med nya erfarenheter och upplevelser och möten.

Jag har fått ABF Västerbottens kulturstipendium för mina kurser. Det strålar från mitt hjärta.


Deras motivering lyder:

Mina Widding är en cirkelledare som verkar inom folkbildningsarbetet genom flera skrivarcirklar som exempelvis ”Kreativt skrivande”, ”Skriva med hjärtat”, ”Skrivarverkstad och inspiration” samt ”Skriv för livet”, där vi tycker det är särskilt roligt att den en gång startade i ABF Umeåregionen.
Genom sin entusiasm, sin energi och sin förmåga till att lyssna vägleder hon deltagarna att enskilt och i grupp förfina sina berättarröster, samtala om skrivandet och hur de ska utmana sig själva längre än vad de från början trodde var möjligt.
Mina Widding är en mångfacetterad kreatör, poet och inspiratör med glimten i ögat och skrivandet i blodet och hon är en mycket omtyckt ledare i ABF Umeåregionen, såväl i de fria grupperna i medlemsorganisationen där hon också föreläser i olika teman.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar