Det är när tiden är knapp jag alltid hinner mer.
När jag är uppe i varv, har farten inne men helt plötsligt har en lucka mellan att gå ned och hänga tvätten och gå till ateljén för att sy fållen på en klänning innan skrivhandledningen klockan tio på morgonen, som jag inser att jag har tid för att skriva här.
När oceaner av tid finns att tillgå, är det som att man aldrig tar sig för.
I swear by deadlines. Jag behöver dem. utan dem blir det ingenting. Det funkar inte att skapa dem själv. Det måste komma utifrån. tävlingar, tusen inplanerade saker, kurser jag går, kurser jag ger, ramar. Allt inom ramar. De som säger att de behöver oceaner av oplanerad tid för att klara av att göra ditten eller datten, som tex att skriva en bok, är troligtvis ganska fel ute. Folk är väl olika, men jag känner många som jag. Som snarare behöver nanowrimo och manustävlingar för att få tummen ur.
Littfest är i antågande. Jag är sjukt peppad och försöker hinna med så mycket som möjligt före, så jag bara kan njuta under tiden. Kanske ses vi i vimlet? Om jag ser helt lost ut, är det bara för att jag befinner mig i en annan värld. Alla dessa världar som kommer att öppnas upp för mig, all ny inspiration. Jag älskar att gå omkring i detta och ha med mig mitt egna skrivande i tankarna. Hur kan jag relatera detta till hur jag skriver? Eller håller kurser, för den delen. Kanske borde jag ta upp detta på min kurs "Utveckla ditt skrivande", eller här är ju ett grymt tips för alla mina skrivande seniorer... Penna och papper alltid lättillgängliga.
Man måste också börja någonstans. Få inspiration, sätta projektet i rullning. Littfest är ett ypperligt tillfälle. Att gå en kurs eller gå på något av skrivcaféerna en annan. Läsa Skriva, surfa på poeter.se. Det finns många vägar. Men en oändlig räcka av tid, är inte att föredra. Tanken på det är mer en ursäkt för att inte sätta igång på en gång.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.