spenderar kvällen i sängen, med Leonard Cohens poesi i högtalarna och tankar på händer att hålla &
att det man är rädd för ofta inte är så farligt trots allt. jag börjar lära mig det. det är den där tröskeln. och sen är man över, det är gjort.
den här veckan har jag gjort så många nya saker, och ändå har det varit en helt vanlig vecka.
livet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.