16 mars 2015

Om skrivande: att resa



När jag reser ser jag nya saker.
Det har kommit att bli ett slags beroende. Någonting nödvändigt för att jag som människa, och kanske främst som skapande människa, ska fortsätta finnas till, utvecklas, inte stå still. Med stilla och med resa, menar jag inte alltid yttre resor i den geografiska världen, även om det är en sådan jag är på nu. Resor och att inte vara stilla kan göras även där man är, i sin stad, sina kvarter, sitt rum om så nödgas. Det handlar om perspektiv. Att bryta dem, att inte fastna i ett enda. Att inte skriva samma berättelse om och om igen, säga samma sak. Det blir så tjatigt. För att undvika det, behöver man ruska om inuti en själv också. Genom resor, inre eller yttre eller både och.
För den skrivande människan ser jag det som en nödvändighet. Inre eller yttre, men att inte stå stilla.

Skriv/skapandeövning:
Gör en resa. Gå en annan väg hem och se dig om när du går, lägg märke till detaljer. Eller slumpa fram en ort på google maps och lär dig något om den. Eller ta bussen till en stadsdel du aldrig eller sällan varit i. Ta in, notera, skriv ned. Skriv om din resa. Skriv som dig själv eller någon annan. Dagbok, anteckningar eller en berättelse. Men skriv.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar