klockan tickar fast visarna
står stilla
ljudet
låter annorlunda här
som om tickningarna tvekade
på tröskeln till tack
som om tiden
gick baklänges
jag är en gäst i interiören
jag kliver över repet
till en utställning
av ett ögonblick
fruset i tid
fast det är uppenbart
att de som levt här
inte kommer tillbaka
annat än som knäppningar i väggar
droppande kranar
och drömmar
någon tycker uppenbarligen inte om
att jag håller sovrumsdörren stängd
kanske är det något
med detta kommande och gående
och dörren öppen för att höra
axen växa, barnet gny
djuren vakna, regnet falla
och jag hör hur luften knorrar
när jag slänger benen
över armstödet på fåtöljen
gör mig ledig
i rosa soffor
men kanske är det bara ett eko
av min egen farmors röst
detaljerna är desamma
genom föremålen kan jag
resa i minnen
för en tid kan jag vara hemma här
jag och orden
i detta utsnitt i tiden
denna lucka i tillvaron
denna plats där generationer på generationer
har levt med jorden i sina händer
och en fågel av längtan i sina bröst
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.