17 augusti 2014

skiftningar; att växa




varenda gång jag märker det, blir jag glad. skiftningar, förändringar. förut var jag livrädd, men nu välkomnar jag det. omfamnar det. det innebär att växa, att bli någon millimeter klokare för varje gång. bättre, definierar jag det som. finns det något tak på utveckling?

jag märker av sådana skiftningar nu. i mig själv, och hur jag förhåller mig till världen. som en vän sa, som inte träffat mig på två år: du är så mycket mera jordnära nu. jag märker av det i energin omkring dig.

just nu innebär skiftningarna att jag ser människorna omkring mig på ett annat sätt. klarare, kanske, eller hoppas jag. ödmjukhet. det här med att förstå att alla inte tänker och känner som en själv. som jag kanske inte riktigt trott förut heller, men nog ändå tänkt att längst inne är vi lika. men vi är inte det. vi är olika och det är inte fel. vi upplever olika, känner olika, förstår olika, tycker olika.
jag söker mig ju till likasinnade. kicken i att ja! precis så är det! - har varit vad jag behövt, jag har behövt den näringen, bekräftelse. men nu börjar jag känna att jag redan vet vad jag tycker och känner. att det kanske är något mer utöver att bekräfta det som redan finns i mig, som finns att hämta i världen.

processen är långsam, måste vara det. jag tar in, måste ju förstå själv först och sedan flytta kärnan in i någon annan för att förstå, byta position. men utan den första förståelsen, betyder det inte så mycket. så det måste få ta tid.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar