den bästa av börjor

Skriva mig in i skrivandet. Ett helt nytt år ligger framför mig. 2015. Jag har en känsla av att du kommer att innebära rörelse. Någonting kommer att hända, jag vet bara inte vad ännu. Någonting som förändrar. Och jag öppnar upp för det, antar jag. Ser saker, människor på nya sätt. Och när jag vaknade upp på nyårsdagen var en av de första tankarna att jag varit närvarande i mig själv. Motsatsen till bakfylleångest, alltså, som för mig mest brukar bestå i att jag känner att jag genom alkoholens försorg klivit in i en annan roll. En flamsig, fumlig, allovertheplace-roll, som kanske någon ser som roligt och trevligt, och som säkert också är det, men som jag inte känt igen mig i. Inte nu då, alltså, trots vin och bål och bubbel. Att jag alltså kommit till den punkten att jag är rätt så förankrad i mig själv, att jag vet vem jag är när någon frågar, att jag inte bara svarar standardsvar då folk berättar utan faktiskt, halleluja, tänker och känner och kommer med nya frågor, invändningar, bryter mönster. Det har inte alltid varit en självklarhet.

Jag vaknade också med tandvärk, fantastiskt. En visdomstand på väg ut, välkommen visdom, men nog kan vi slippa värken, va?

Jag skriver mig in i skrivandet, och 2015 kommer att bli ett skrivande år. Ett fotograferande år, jag ska fota mer, fota analogt, framkalla. Känna doften av fix och ättika på mina fingrar, se bilder framträda, ansikten, kroppar, landskap. Det här året önskar jag att jag får utveckla mina fotografiska idéer och kombinationen med orden. Jag ska skriva klart Alla mina namn, jag vill samla mina dikter, skriva fler. Jag vill stå på en scen utan jurys i publiken, lära mig mina dikter utantill. Det är många saker som jag vill.

Jag vill luta mitt huvud mot värme, höra ett hjärta picka, vakna av att någon drar mig till sig. Det vore också hemskt fint, det var länge sen nu. Pirr i kroppen, längtan. Samtal, närhet inuti. Jag färdas ditåt, jag känner det, men jag säger inte mer än så. Det får räcka. Det finns många möjligheter, och den vackraste gåvan till mig själv är kanske att jag förstår det. Att världen inte är slut på människor att möta. Det och en smörgåstårta på nyårsdagen, den ultimata kärleksförklaringen.

2015 är året då jag äntligen förstår att jag älskar mig själv. Det är den bästa av börjor.

Jag jobbar inte med löften. Men jag har en lista av önskningar jag tänker att jag vill uppfylla. En tanke är att ni ska få se mer av mig här. Det ingår i min tanke kring skrivrutiner. Det, och att jag kommer att göra fler övningar. Som ni gärna får inspireras av, skicka in era resultat, dela med er. 

Vi ses!