ord: förstås
nej jag vet inte om du kan förstå mig
om det går att förstås
om jag kan förstå dig
din arm runt min axel och din röst
som jag inte hört
på två år
hur den ändå kändes
välbekant
len, du talar så försiktigt
men så dödsstöten
att du inte minns mig
att jag för dig är blank
att mina ögon, min röst
sättet jag rör mig
ingenting
av det
satte igång några minnen i dig
ingenting
av det
väckte något inom dig
och jag tänker på ditt mejl i somras
där du frågade om
det fanns plats för dig i mitt liv
och jag inser
att du inte skickade det brevet till mig
du skickade det till en föreställning
en inbillning
ett inbillat minne av någon som
kanske faktiskt
en famn att vila i
någon att berätta dina minnen för
men fortfarande en någon
inte en verklig person
jag var aldrig en verklig person för dig
och ja
det gör ont
och ja
jag vet att du inte var det för mig heller men
hade du behövt göra det så smärtsamt tydligt?
jag är också en skitstövel
bär på en dumdryg blyghet som hindrar mig från att
ens titta på
säga hej till
den söta pojken jag en gång kysst och som
kanske kanske
tyckte att jag var fin en gång
och som jag kanske kanske
sårade den gången
men också fortsätter såra
inbillar jag mig
för att jag ignorerar honom
ingen vill bli ignorerad
jag är ingen ängel
nej verkligen
ingen ängel
och jag förstår, förstås
att det jag ska förstå
det som ska förstås
är att jag fortfarande har en lång väg att gå
om jag ska kunna älska igen och bli älskad
måste jag älska mig själv och våga älska
det är en lång väg dit hur mycket jag än inbillar mig
att den egentligen ligger runt hörnet
jag har bara inte velat titta där är
jag börjar förstå
att det inte handlar om vilja
det handlar om rädsla
jag är rädd
både för att älska och att älskas
så det här med att gråta sig till sömns för
sin ensamhets skull
är förstås självförvållat
förstås förstås
allting måste förstås
i ljuset av sin egen situation
jag försöker men jag är inte den bästa
att analysera mitt egna beteende
far from it
men kanske kan jag spegla någonting här
i orden
kanske går det att förstå då
och till slut också förstås
av andra
om jag vågar förstås,
förstås
---
Improwrimo: min egen lilla miniversion av nanowrimo. Varje dag ett nytt slumpmässigt ord som jag använder som igångsättare för en tiominuters skrivsession, under november månad. Häng gärna med och gör detsamma! Länka eller skriv in dina egna övningar i kommentarsfältet.
Dikten/texten är oredigerad utanför de tio minuternas ram, förutom ett eller annat stavfel som rättats i efterhand. Tanken är att hålla igång ett skrivflöde, och samla råmaterial för någonting som längre fram kan användas i andra dikter eller textsammanhang.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.