5 november 2014

improwrimo: fundera 5/30



ord: fundera


fundera, fun- dera
deras roliga lek
andras roligheter

jag funderar

ja det gör jag
nästan jämt

funderifundera
tralala...

och jag leker alltför sällan
sällan är leken och en vän
en vän är det jag saknar
i leken
en vän
som vill leka

funderar:
varför skriver vi
om lek och kram
som metaforer för samlag

i alla fall gjordes det
i mitt förra förhållande

och folk

eller ja, vi då

höll oss med ett sånt där avskyvärt
gullande språk
sinsemellan

lekfullhet

men det är egentligen
mest fruktansvärt otäckt
hur vi sexualiserar leken
gör den gränsen suddig

jag vill vara
en vuxen människa
och tillsammans med dig
vuxen
vara mig själv
även i njutning
inte skyla över
med någon slags
nedtonande gullighet

vara mig själv
och jag

är inte ett barn längre

otäckt allra helst som han var äldre än mig
och det språket
den leken
bidrog till min underlägsenhet
min ställning
i det förhållandet

det funderar jag tydligen på
när jag funderar på lekar

fundera
klura
känna efter

det gör jag i pauserna
i mellanrummen
de rum som finns i tiden
mellan
två skeenden
numera märker jag av dem tydligt

det är ett skifte på gång

och numera är det
väldigt ofta som det sker
dessa övergångar
dessa växningar
att jag växer
någonting övergår

jag har lärt mig att inte vara så rädd längre
och att jag behöver tid
för att förstå vad som händer

tid att fundera
för genom tänkandet hinna ta in

och det leder mig till det jag funderat mycket på
i går kväll och i morse
att jag saknar sätt att slappna av på hemma
och inte ens riktigt vet
vad jag tycker om att göra
för att slappna av
förutom att ta ett bad med en god bok
vilket jag inte kan göra
på grund av ej badkar

men detta: att inte ens veta
vad som gör mig avslappnad
vad jag kan längta hem till
jag har ingenting
att längta hem till
och således
slappnar jag inte av
bär alla måsten inom mig
men mycket nära ytan
så att jag får svårt att sova

nu väntar oss en vinter
en hel lång vinter av väldigt mycket
inomhus

jag hörde snöns krasande
för första gången i morse
fotsteg i frusen snö
ja kanske snarare is
och ljuden växer allteftersom staden vaknar
bilarnas däck som krasar
iskristaller spricker
och ljudet påminner mig om det halvår
vi har framför oss
ett halvår av mörker, kyla
och inomhus

jag måste hitta
någonting
att längta hem till


---

Vissa dagar går det lättare än andra. Idag var ingen sådan dag, men jag skrev ändå. Det är det viktiga. Det finns ändå något där. Något i ljudet tex, att höra ett ljud för första gången den årstiden. Minnas med kroppen vad det innebär, en våg som sköljer över en av minnen av vinter. Jag använde första lukten av asfalt om våren i mitt poetiska manifest som en sådan händelse, men det gäller också ljudet av snö som krasar under fötter. Sådant som aktiverar något inom en. Annars är det mest raljerande, känner jag själv, nu (men vem är jag att döma ut resultatet av min egen skrivövning direkt efter att ha skrivit den?). Så måste det också vara. Det viktigaste: att jag skriver. Att jag håller rutinen. Kontakten med det skrivande, akten att formulera sig.


---

Improwrimo: min egen lilla miniversion av nanowrimo. Varje dag ett nytt slumpmässigt ord som jag använder som igångsättare för en tiominuters skrivsession, under november månad. Häng gärna med och gör detsamma! Länka eller skriv in dina egna övningar i kommentarsfältet.

Dikten/texten är oredigerad utanför de tio minuternas ram, förutom ett eller annat stavfel som rättats i efterhand. Tanken är att hålla igång ett skrivflöde, och samla råmaterial för någonting som längre fram kan användas i andra dikter eller textsammanhang.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.