ord: spåren
Han följer spåren. Några ord strödda över den karga marken, ett klädesplagg på en gren. Vad det betyder vet han inte ännu, men han vandrar. Där växer havet fram bakom kullen, och vattnet är en scen.
Han samlar alla sina pusselbitar. Snart kan han se vad bilden föreställer. Bit för bit och enträget letande. Ibland tillbaka, där måste han missat en stavelse, där försvann en oktav.
Tio stycken fingrar. Och en vilja.
-
om jag försvann i en virvelvind. jorden döljer alla spår av mig. svep mig inte längre, jag brister.
söker: omslutning. söker hemma. hemma i en hud och ett tal, en röst.
mina spår är fragment, jag kan inte tyda dem själv, talar också spåren om vart jag ska gå?
jag hänger min klänning på en gren i natten. där kan den få hänga. där lämnar jag den.
letar: en vilja som drar mig närmre. letar: vila.
för alla dessa vagheter som slängs emot mig, som jag väntas ta emot som en gåva.
jag går vilse i mina egna spår -
väntar ut tiden
jag kan göra det nu
---
ibland är tio minuter sjukt lång tid. fragment bara, ingen aning om vad de säger egentligen. så kan det också bli.
---
Improwrimo: min egen lilla miniversion av nanowrimo. Varje dag ett nytt slumpmässigt ord som jag använder som igångsättare för en tiominuters skrivsession, under november månad. Häng gärna med och gör detsamma! Länka eller skriv in dina egna övningar i kommentarsfältet.
Dikten/texten är oredigerad utanför de tio minuternas ram, förutom ett eller annat stavfel som rättats i efterhand. Tanken är att hålla igång ett skrivflöde, och samla råmaterial för någonting som längre fram kan användas i andra dikter eller textsammanhang.
--
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.